Igår var jag ledig vilket innebar en dag med Livia, förutom dom två tre timmar då Martina skulle iväg på kalas med henne. Under den tiden passade jag på att spela klart Kane & Lynch, slappa och kolla på framtidens vapen på Discovery (inget som jag följer men satan vad vapen det finns). Tjejerna kommer hem, leker lite, Martina får leka taxifirma medan jag och Livia förbereder middagen, eller rättare sagt, Livia river ner allt i skåpen och jag får hacka grönsaker.

Såg en dokumentär igår om en 400 (400!!) kilos kvinna, sjukt. För det första så förstår jag inte hur man låter sin kropp bli så. Nu kan jag inte hela hennes bakgrund, hon kanske har det i generna. Men kom igen, att medvetet låta sig själv bli så stor, att gå med på att vara sängliggande i över 4 år bara för att man inte kan ställa sig upp och gå, det är hemskt. Och sen det faktum att det i vissa länder finns människor som äter ihjäl sig medan det i andra länder finns folk som svälter ihjäl. Jag säger inte att 400 kilos kvinnan hade det lätt, men är man som dom sa igår, morbidly-obessed, så har man gjort det valet själv. Hon valde i och för sig att göra något åt det, cirka 300 kilo för sent.

Idag är det i alla fall torsdag. Snart helg för andra, fyra dagar kvar till en dag ledigt för min del. Livia vaknade med bajs upp till nacken, hon är lös i magen och lite gnällig. Hon får inte bli magsjuk igen. Martina ska ha tjejmiddag på fredag så jag är portad från hemmet, typ. Får säkert stanna hemma om jag vill men har ingen lust med det, saknar att umgås med dom vänner jag inte sett på ett tag, förhoppningsvis så umgås vi på fredag.